Skrivet 2019, från arkivet — innan Helhetskyrkan fanns som tanke.

Att vara rädd för döden och utföra handlingar som dödar.
Att vara död i livet och utföra handlingar som dödar.
Att vara levande i livet och utföra handlingar som belivar.
Att vara rädd för att leva och utföra handlingar som belivar.

Att vara levande är att utföra handlingar något annat liv finns inte.
Att utföra handlingar som är till belivande för alla.

Kan vi enas om att tillståndet av frid är detsamma som att vara hel?
Kan vi enas om att vara hel är vad vi är om vi inte delar upp oss?
Är vi inte hela beror det på att vi utför handlingar som delar upp oss, för i vår grund är vi hela?
Är vi inte hela behöver vi sluta upp med det som delar oss?

När tanken säger hel, säger mina känslor frid.
När tanken säger delad, säger mina känslor ofrid.
Vi behöver aldrig sträva efter att bli hela, bara att sluta dela oss, om vi vill uppleva frid. Människan helar sig själv om hon får möjlighet. Det händer ofta att jag är hel men eftersom tillståndet av att vara hel är något som i någon mening inte märks förblir jag ofta omedveten om detta. Det som väcker mig, och håller mig vaken är delandet och verkningarna av att vara delad.

Förstår nu att meditationen jag utför inte är en helande meditation, utan en meditation som gör mig mer medveten om tankarna och känslorna. Att meditera för att bli hel, får ju inte bli något som kväver känslorna och tankarna utan bör ju vara resultatet av att utsläcka de handlingar som gör mig delad.

Att bo kvar i en lägenhet är handling.
Att inte göra något är också en handling.
Att tänka är en handling.
Att känna är också en handling.
Att tänka att jag slår ihjäl någon är lika verkligt som om jag gjorde det.
Hjärtat handlar genom att slå och lungorna genom att andas.

Tanken om att jag är hel och bringar mig till delar i varje ögonblick, tilltalar mig. Upplever det som en sanning för mig, något som löser en del svårigheter. Att bryta helheten för att nå något som en del av mig önskar, men en annan del inte önskar, är ett delat ögonblick, och jag bör stanna upp och fråga mig om jag på något sätt kan göra mig hel i detta som händer.
Bor jag i en för dyr lägenhet, befinner jag mig i delar. Känner jag mig obekväm i en situation är jag kluven. Bara detta att jag känner visar att jag är kluven, bara detta att jag tänker visar att jag är kluven. I ett fridfullt tillstånd, är jag inte medveten om vad jag känner eller tänker, det finns ingen anledning att vara medveten om vad jag känner och tänker när jag är hel. Precis som jag behöver inte vara medveten om mitt hjärta eftersom det sköter sig självt och slår vackert och livsgivande även när jag inte lyssnar på det.

Jag behöver inte med-andas för min andning andas livsgivande utan min inblandning, förutom när jag är delad och behöver antingen tala till kroppen genom att lägga mig i andningen eller lyssna till andningen för att bli medveten om något som händer.

Detta tillstånd av att vara hel, får sägas vara heligt, och gudomligt. Det förklarar en hel del, om jag förutsätter att detta tillstånd av att vara hel kan påverkas av vad som händer i världskroppen där allt fysiskt sker, i den psykiska kroppen där allt psykiskt sker och slutligen i livligheten där allt livligt ingår.

Om jag är hel i tangon, är det svårt för andra att anknyta till mig, eftersom jag inte hakar i delandet. Om jag inte hakat i Lina, hade jag behållit min helhet och inte behövt göra en fyraårig resa för att lära mig vad som delar mig. Men eftersom jag inte förmådde hålla mig hel fick jag göra denna resa igen.

Inkarnation är intressant om det är så att helheten har en egen livlighet och kämpar för att ena alla delar, och att det finns en livlighet som delar helheter. På det sättet kan jag säga att det finns livligheter som skapar mer liv och det finns livligheter som skapar ett tidigare utslocknande. Kan jag till och med säga att dessa livligheter är detsamma som handlingar. Att det finns handlingar som skapar mer liv, inte bara för mig själv utan också för andra, och att det finns handlingar som skapar mindre liv, inte bara för mig utan också för andra.

På balkongen växer örter, som jag planterat och från dessa plockar jag bitar till måltiderna. Tar hand om örterna genom att vattna dom och se till att de får en plats i tillvaron i vilka de trivs. Ser örter förtvina för att jag inte förstår deras behov. Ser örter öka i livlighet för att jag förstår deras behov. Jag låter örterna gå i blom, för att de skall få möjlighet att ge insekterna näring och själva få möjlighet att överleva.

 

Hel

1. enhet, ett helt, totalitet, fullständighet, odelbarhet; i sin helhet helt och hållet, alldeles, utan undantag

Kan vi enas om att tillståndet av frid är detsamma som att vara hel?
Kan vi enas om att vara hel är vad vi är om vi inte delar upp oss?
Är vi inte hela beror det på att vi utför handlingar som delar upp oss, för i vår grund är vi hela?
Är vi inte hela behöver vi sluta upp med det som delar oss?

När tanken säger hel, säger mina känslor frid.
När tanken säger delad, säger mina känslor ofrid.
Vi behöver aldrig sträva efter att bli hela, bara att sluta dela oss, om vi vill uppleva frid. Människan helar sig själv om hon får möjlighet. Det händer ofta att jag är hel men eftersom tillståndet av att vara hel är något som i någon mening inte märks förblir jag ofta omedveten om detta. Det som väcker mig, och håller mig vaken är delandet och verkningarna av att vara delad.

Förstår nu att meditationen jag utför inte är en helande meditation, utan en meditation som gör mig mer medveten om tankarna och känslorna. Att meditera för att bli hel, får ju inte bli något som kväver känslorna och tankarna utan bör ju vara resultatet av att utsläcka de handlingar som gör mig delad.

Att bo kvar i en lägenhet är handling.
Att inte göra något är också en handling.
Att tänka är en handling.
Att känna är också en handling.
Att tänka att jag slår ihjäl någon är lika verkligt som om jag gjorde det.
Hjärtat handlar genom att slå och lungorna genom att andas.

Tanken om att jag är hel och bringar mig till delar i varje ögonblick, tilltalar mig. Upplever det som en sanning för mig, något som löser en del svårigheter. Att bryta helheten för att nå något som en del av mig önskar, men en annan del inte önskar, är ett delat ögonblick, och jag bör stanna upp och fråga mig om jag på något sätt kan göra mig hel i detta som händer.
Bor jag i en för dyr lägenhet, befinner jag mig i delar. Känner jag mig obekväm i en situation är jag kluven. Bara detta att jag känner visar att jag är kluven, bara detta att jag tänker visar att jag är kluven. I ett fridfullt tillstånd, är jag inte medveten om vad jag känner eller tänker, det finns ingen anledning att vara medveten om vad jag känner och tänker när jag är hel. Precis som jag behöver inte vara medveten om mitt hjärta eftersom det sköter sig självt och slår vackert och livsgivande även när jag inte lyssnar på det.

Jag behöver inte med-andas för min andning andas livsgivande utan min inblandning, förutom när jag är delad och behöver antingen tala till kroppen genom att lägga mig i andningen eller lyssna till andningen för att bli medveten om något som händer.

Detta tillstånd av att vara hel, får sägas vara heligt, och gudomligt. Det förklarar en hel del, om jag förutsätter att detta tillstånd av att vara hel kan påverkas av vad som händer i världskroppen där allt fysiskt sker, i den psykiska kroppen där allt psykiskt sker och slutligen i livligheten där allt livligt ingår.

Om jag är hel i tangon, är det svårt för andra att anknyta till mig, eftersom jag inte hakar i delandet. Om jag inte hakat i Lina, hade jag behållit min helhet och inte behövt göra en fyraårig resa för att lära mig vad som delar mig. Men eftersom jag inte förmådde hålla mig hel fick jag göra denna resa igen.

Inkarnation är intressant om det är så att helheten har en egen livlighet och kämpar för att ena alla delar, och att det finns en livlighet som delar helheter. På det sättet kan jag säga att det finns livligheter som skapar mer liv och det finns livligheter som skapar ett tidigare utslocknande. Kan jag till och med säga att dessa livligheter är detsamma som handlingar. Att det finns handlingar som skapar mer liv, inte bara för mig själv utan också för andra, och att det finns handlingar som skapar mindre liv, inte bara för mig utan också för andra.

På balkongen växer örter, som jag planterat och från dessa plockar jag bitar till måltiderna. Tar hand om örterna genom att vattna dom och se till att de får en plats i tillvaron i vilka de trivs. Ser örter förtvina för att jag inte förstår deras behov. Ser örter öka i livlighet för att jag förstår deras behov. Jag låter örterna gå i blom, för att de skall få möjlighet att ge insekterna näring och själva få möjlighet att överleva.

 

Hel

1. enhet, ett helt, totalitet, fullständighet, odelbarhet; i sin helhet helt och hållet, alldeles, utan undantag